Koranen, på arabiska al-kur'ān, betyder recitation, uppläsning, och är islāms heliga skrift. Koranen är influerad av såväl judiska som kristna skrifter, men med grova missförstånd eftersom någon arabisk version av Bibeln inte fanns tillgänglig för Muhammed. Koranen är en skrift avsedd för människor som inte längre älskar sanningen. Den är en villfarelse, en källa med demoniskt ursprung, en dom för de som inte söker eller älskar sanningen.
Här nedan kan du ta del av ett antal utdrag ur koranens 6,666 verser och vad denna skrift säger om heligt krig, den kristna tron och kvinnan:
Jihad - Uppmaning till (o)heligt krig gentemot alla icke-muslimer
Det är en plikt1 för er att strida [slåss, kriga] och detta är förhatligt för er. Men det kan hända att något är er förhatligt och ändå är detta ett gott för er; och det kan hända att ni älskar något och ändå är detta ett ont för er - Gud vet, men ni vet inte.
(Surah 2:216; fördjupning)
Det rättvisa straffet2 för de som kämpar emot GUD och Hans budbärare [motsätter sig islam], och som begår hemska brott, är att dödas eller korsfästas, eller att få sina händer och fötter avskurna på alternerande sidor, eller att landsförvisas. Det är för att förödmjuka dem i detta livet, sedan drabbas de av ett mycket värre straff i Livet Efter Detta.
(Surah 5:33; fördjupning)
När de helgade månaderna1 gått till ända skall ni döda avgudadyrkarna [icke-muslimer], var ni än träffar på dem; tag dem till fånga och omringa dem och lägg er i försåt för dem. Men om de visar ånger och villighet att förrätta bönen och betala allmoseskatten, lämna dem då i fred - Gud [Allah] är ständigt förlåtande, barmhärtig.
(Surah 9:5; fördjupning)
Bekämpa [slåss mot, kriga mot] dem som inte tror på Allah eller Domens Dag, eller tillåter det som är förbjudet av Allah och Hans Sändebud, eller inte erkänner Sanningens Religion, bland Bokens Folk [Judar och Kristna], tills de ger kompensation med villlig underkastelse, och känner sig underdåniga.
(Surah 9:29; fördjupning)
Om3 ni icke vill gå fram till strid för Allahs sak, kommer Han att straffa er med ett smärtsamt straff och kommer att utvälja ett annat folk i ert ställe, och ni skall icke alls skada Honom. Och Allah har full makt över alla ting.
(Surah 9:39; fördjupning)
O du profet2, sträva mot de icke troende och mot hycklarna, och var hård när du handskas med dem. Helvetet är deras öde; vilken miserabel boning!
(Surah 9:73; fördjupning)
Då ni möter förnekarna1 [icke-muslimer] i strid, låt svärden falla över deras huvuden till dess ni har tvingat dem på knä; tag därefter de överlevande till fånga. Sedan kommer den tid då ni skall ge dem fria, godvilligt eller mot lösen, för att kriget skall lägga av sina bördor. Detta är vad ni har att iaktta. Om Gud ville kunde Han helt visst slå ned dem utan er medverkan, men genom att låta er kämpa mot varandra sätter Han er alla på prov. Och vad dem beträffar som stupar i kampen för Guds sak, skall Han inte låta deras handlingar bli förgäves; Han skall leda deras steg och ge dem sinnesstyrka och inre lugn och föra dem till paradiset som Han har låtit dem veta.
(Surah 47:4-6; fördjupning)
Kommentar: Enligt islams trossatser ska Allah härska över hela världen utan undantag. Allting annat är relaterat till detta mål. Världen är således indelad i två delar, Dar-al-Salaam som betyder "Fredens Hus" (House of Peace) och Dar-al-Harb som betyder "Krigets Hus" (House of War). I "Fredens Hus" härskar Allah och i "Krigets Hus" lever människor som inte underkastat sig Allah och islam.
Muslimer tror att Allah kommer att döma alla människor genom att väga deras goda gärningar (utförandet av islams fem pelare) mot deras onda. Därför tror de sig göra icke-muslimer en tjänst genom att tvångskonvertera dem under vapenhot och terrorism, för att på detta sätt "rädda deras själar".
"Vinnarna är de vars goda handlingar väger tungt i vågskålen, och de vars goda handlingar väger lätt i vågskålen är förlorarna som har förverkat sina själar; de skall förbli i helvetet till evig tid" (Surah 23:102-103, Bernström).
Otro, vilket ses som en form av avgudadyrkan av muslimer, måste rensas bort var man än finner den. Detta betyder krasst att muslimers mål är att sprida islam till alla som accepterar det och döda alla som inte accepterar islam.
[1] Och kämpa mot dem till dess allt förtryck upphör och all dyrkan kan ägnas Gud [Allah]. Om de då slutar strida skall alla fientligheter upphöra utom mot de orättfärdiga som vill kämpa vidare (Surah 2:193, Bernström).
[2] Fight against them (non-Muslims) until idolatry is no more and God's religion reigns supreme. But if they desist, fight none except the evil-doers. (Surah 2:193, Dawood)
Eftersom västvärlden, främst Europa och USA, är överlägset militärt, ekonomiskt och befolkningsmässigt, kan man inte använda sig av traditionell krigsföring för att sprida islam där. Därför använder man sig av andra strategier. Den strategi som huvudsakligen används för att erövra väst för islam är mycket höga födelsetal bland muslimer, hög invandring och muslimska män som tar sig västerländska kvinnor till hustrur (barnen blir automatiskt muslimer om mannen i äktenskapet är muslim och muslimska kvinnor får överhuvudtaget inte ens gifta sig med en icke-muslim). Denna strategi har visat sig vara mycket effektiv och i dagens läge är det bara en tidsfråga innan muslimer kommer till en maktposition i Europa. När detta sker kommer även islams rätta ansikte att avslöjas - fred, demokrati och välstånd är då slut och Europa kommer på allvar att bli ett "Krigets Hus" (Dar-al-Harb).
Att dö, eller döda för islams sak är inte bara en hederssak för en muslim, utan ett sätt att behaga Allah. Det enda sätt4 en muslim kan försäkra sig om frälsning och evigt liv i paradiset är genom att bli martyr för Allah. Detta är skälet till att så många unga pojkar i Iran valde att frivilligt gå ut i krig. Dessa pojkar valde att dö för det falska löftet som Khomeini gav dem, symboliserat av en nyckel runt halsen som de skulle kunna öppna himlens port med. På uniformsryggen5 fanns broderat: "Jag har imam Khomeinis särskilda tillåtelse att beträda himlen." Barnens militära utbildning var att de studerade koranen och ayatollah Khomeinis läror i ett par veckor. Därefter skickades tiotusentals barn i Irans självmordsarmé mot irakiska kulsprutor. Barnen sändes in i döden först - för att fiendens kulor skulle vara slut då de riktiga soldaterna marscherade in. De fick uppgiften att röja minfält4 med sina kroppar, och de gjorde det. Ibland kommenderades de unga pojkarna att kasta sig emot högvolts-elstängsel för att neutralisera stängslena. Tusentals pojkar dog på detta sätt. För Khomeini var dessa iranska pojkars död en tillgång, inte en förlust. Khomeinis budskap till Saddam Hussein var: "Vi bör offra alla våra älskade för islams sak. Om vi blir dödade, så har vi utfört vår plikt."
 I Koranen (Surah 9:5) gjorde Muhammed följande befallning: "döda avgudadyrkarna var ni än träffar på dem". Två tolkningar6 kan göras här: Befallningen är deskriptiv, och förklarar hur Muhammed bekämpade hedniska stammar i Arabien under 600-talet. Eller så är den preskriptiv, och kräver att troende fortsätter kriget mot icke-muslimer tills Allah har lagt hela världen under sig. Sanningen är att dagens muslimer har tolkat denna vers preskriptivt. Att tolka ovannämnda suror från koranen som en "inre kamp" vore ett gravt misstag.
Jihad är en central plikt för varje muslim7. Ordet "jihad" betyder kamp eller strävan, ofta i kontexten kamp mot förtryck eller kamp mot dem som motsätter sig islam. Nutida muslimska företrädare har definierat jihad utifrån flera perspektiv: försvaret av tron mot kritiker, ekonomiskt stöd för islams tillväxt och försvar, t.o.m. emigration till icke-muslimska länder med syftet att sprida islam. Men våldsam jihad har alltid varit en del av islams historia. Flera verser i koranen och i haditherna (Muhammeds rapporterade uttalanden) används idag av muslimska krigare för att rättfärdiga sina handlingar och för att rekrytera nya anhängare.
I Sahih Al-Bukharis sunna, den mest erkända samlingen av hadither i hela muslimvärlden, läser vi:
Allah's Apostle was asked, 'What is the best deed?' He replied, 'To believe in Allah and His Apostle' (Muhammad). The questioner then asked, 'What is the next (in goodness)?' He replied, 'To participate in Jihad (religious fighting) in Allah's Cause' (Vol. 1, Bok 2, Nummer 25)
Jihad var således så viktigt för Muhammed att han gjorde det till den näst viktigaste gärningen inom islam. I samma hadithsamling säger Muhammed följande:
Whoever dies without having fought in battle, nor having the sincere wish in his heart to fight in battle, dies on a branch of hypocrisy.
Vad säger koranen om kristendomen och om Jesus?
Vad GUD anbelangar2, är exemplet på Jesus och Adam desamma; Han skapade honom av stoft och sa sedan till honom, "Var," så blev han.
(Surah 3:59; fördjupning)
Och för att ha påstått att de dödat Messias, Jesus, Marias son, GUDs budbärare. I själva verket dödade de honom aldrig - de fick tro att de gjorde det. Alla grupper som tvistar i denna fråga är fulla av tvivel om detta. De har ingen kunskap; de bara gissar. Absolut dödade de honom aldrig.
(Surah 4:157; fördjupning)
De förnekar sanningen som säger: "Gud är Kristus, Marias son." Säg:1 "Vem kan hindra Gud, om Han vill låta Kristus, Marias son son, hans moder och alla på jorden förgås? Guds är herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däremellan. Han skapar vad Han vill. Han är allsmäktig." Judarna säger liksom de kristna: "Vi är Guds barn som Han älskar." Säg: "Varför straffar Han er då för era synder? Nej, ni är människor liksom alla andra som Han har skapat. Han förlåter vem Han vill och Han straffar vem Han vill. Guds är herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däremellan och Han är målet för allas färd".
(Surah 5:17-18; fördjupning)
O ni som tror, tag icke judarna och de kristna till vänner.3 De är varandras vänner. Och den av er som tar dem till vänner är sannerligen en av dem. Allah vägleder förvisso icke det orättfärdiga folket.
(Surah 5:51; fördjupning)
De som säger: "Gud är Kristus, Marias son" förnekar1 sanningen; Kristus sade själv: "Israeliter! Dyrka Gud, min Herre och er Herre." Gud utestänger den från paradiset som sätter medhjälpare vid Guds sida och Elden skall bli hans sista hemvist. För dessa syndare finns ingen hjälpare. De som säger: "Gud är den tredje av ett tretal" förnekar sanningen - ingen annan gud finns än Gud, den Ende. Och om de inte upphör med sina påståenden, kommer de bland dem som yttrar dessa hädelser förvisso att drabbas av ett plågsamt straff. Varför ångrar de sig inte och ber om Hans förlåtelse? Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. Ett sändebud, varken mer eller mindre, var Kristus, Marias son. Andra sändebud föregick honom och hans moder var en sanningsenlig kvinna. Båda åt jordisk föda.
(Surah 5:72-75; fördjupning)
GUD kommer att säga,2 "O Jesus, Marias son, sa du till människorna, "Gör mig och min mamma till idoler vid sidan av GUD?" Han kommer att säga, "Prisad vare Du. Jag skulle inte kunna yttra något som inte var rätt. Om jag sagt det, skulle Du redan ha känt till det. Du känner till mina tankar och jag känner inte till Dina tankar. Du känner till alla hemligheter.
(Surah 5:116; fördjupning)
DE JUDISKA trosbekännarna säger:1 "Esra, Guds son", medan de kristna säger: "Kristus, Guds son". Detta kommer över deras läppar och då säger de efter vad andra förnekare av sanningen har sagt före dem. Guds förbannelse över dem! Hur förvirrade är inte deras begrepp!
(Surah 9:30; fördjupning)
(Spädbarnet talade och) sa, "Jag är en2 GUDs tjänare. Han har givit mig skriften och utnämnt mig till profet. "Han har välsignat mig vart jag än går, och ålagt mig att iakttaga Kontaktbönerna (Salat) och den obligatoriska välgörenheten (Zakat) så länge jag lever. "Jag ska hedra min mor; Han har inte gjort mig till en olydig rebell. "Och frid vare med mig dagen jag föddes, dagen jag dör, och dagen jag återupplivas." Det var Jesus, Marias son, och det är sanningen om denna sak, som de fortsätter att tvivla på.
(Surah 19:30-34; fördjupning)
Kommentar: Den huvudsakliga skillnaden6 mellan kristendomens Jesus och islams Jesus är huruvida Jesus är Gud eller inte. Koranen argumenterar mot Bibeln, "Ett sändebud, varken mer eller mindre, var Kristus, Marias son. Andra sändebud föregick honom" (surah 5:75). Jesus, ofta med beteckningen "Marias son", var enligt koranen en mänsklig profet, skickad till judarna för att predika islams lära enligt de uppenbarelser som han fick av Allah. Koranen lär6:
- att Jesus inte var Guds Son.
- att Han inte dog för våra synder.
- att Han inte blev korsfäst.
- att Han inte var både Gud och människoson.
- att Han inte är mänsklighetens Frälsare.
Koranen8 innehåller många grova fel om kristendomen. Ett av de mest tydliga felen är den om treenigheten. Muhammed trodde nämligen att de kristna tillbad tre gudar (polyteism): Fadern, Modern (Maria) och Sonen (Jesus). Han hade så låg förståelse av Guds karaktär att han trodde att Jesus var Guds "son" i den bemärkelsen att Gud "Fadern" har en manskropp (!), en manskropp som han använde för att ha sexuellt umgänge med Maria (surah 6:100-101). Ett sådant tankesätt visar hur starkt Muhammed var influerad av hedniska religioner. Innan islam blev monoteistiskt, var nämligen Allah känd bland araberna som månguden, gift med solgudinnan. Allah och Solgudinnan hade sexuellt umgänge vilket gav upphov till tre gudinnor som i folkmun var kända som "Allahs döttrar". (Gudinnorna hette Al-Lat, Al-Uzza och Manat och var tillsammans med Allah och solgudinnan betraktade som de främsta av de arabiska gudomarna.)
Även den judiska trossatsen saknade Muhammed förståelse för. Koranen gör t.ex. misstaget att påstå att Ezra, ur judisk synvinkel, skulle vara Guds Son, Messias (surah 9:30), på samma sätt som kristna ser Jesus som Guds Son.
Koranen och Bibeln är två skrifter med olika synsätt på Gud. Koranen förutsätter att Gud är hård, dömande och okännbar, medan Bibelns Gud är full av kärlek och nåd. Därför angriper koranen kristendomen och judendomen just här. I koranen läser vi:
Judarna och de kristna säger: Vi är Allahs söner och Hans älskade. Säg varför straffar Han er då för era synder? […] (Surah 5:19)
Satan vet att om han kan förleda muslimerna från Guds kärlek och Evangeliet, så har han vunnit deras själar.
Kvinnans roll i koranen
Era hustrur1 är för er som en åker; beträd därför er åker, när och som ni önskar - men sörj först för era själar.
(Surah 2:223; fördjupning)
Hustrun har, som sig bör, rättigheter mot mannen motsvarande dem han har mot henne; hans rätt ligger dock ett steg framför hennes.
(Surah 2:228; fördjupning)
Och tag två av era män till vittnen; finns inte två män till hands, tag då en man och två kvinnor bland dem ni godkänner som vittnen.
(Surah 2:282; fördjupning)
Om ni är rädda att inte kunna behandla de faderlösa med rättvisa, tag då andra kvinnor som är tillåtna för er till hustrur - två eller tre eller fyra; men begränsa er till en enda om ni inte tror er om att kunna behandla dem alla lika - eller vänd er till någon av dem som ni rättmätigt besitter. Detta gör det lättare för er att undvika partiskhet.
(Surah 4:3; fördjupning)
Upplever ni uppror från kvinnornas sida2, ska ni först tala till dem, sedan (får ni använda negativa uppmuntringar som att) överge dem i sängen, sedan får ni (som sista alternativ) slå dem.
(Surah 4:34; fördjupning)
TROENDE! Gå inte till bön1 om ni befinner er i omtöcknat tillstånd, utan vänta till dess ni vet vad ni säger. Gör det inte heller i ett tillstånd av stor rituell orenhet, utan skölj först hela kroppen; undantagna är de som befinner sig på resa. Om någon av er är sjuk eller befinner sig på resa eller just har förrättat sina behov eller haft beröring med kvinnor och inte finner vatten, skall han ta ren jord och stryka över ansikte och händer. Gud utplånar och förlåter mycken synd.
(Surah 4:43; fördjupning)
Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar - och till alla troende kvinnor - att de utanför hemmet noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända som anständiga kvinnor och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
(Surah 33:59; fördjupning)
Kommentar: Dessa verser är heliga för muslimer och ligger till grund för hur muslimska kvinnor förväntas leva och behandlas. För att undvika konflikter menar en del att kvinnans svåra situation i islamska länder måste förstås utifrån dess sociala, historiska och kulturella kontext. De förstår inte att islam är ett helt och komplett samhällssystem som format hela samhällets uppbyggnad med normer, värderingar och lagar under århundraden. Det går inte att separera islam från samhället till skillnad från det västerländska samhället som endast värderingsmässigt bygger på den kristna läran. Följaktligen ser man att kvinnans position och situation i det islamska samhället beror på dess religion och vad som står i koranen. Sanningen är att kvinnor, enligt koranen, är till för mannen, har färre rättigheter, ofta lever under förtryck och förnedring, anses av naturen vara "orena" (surah 4:43) och ska vara täckta när de befinner sig utanför hemmet (surah 33:59).
Två av de ovannämnda verserna förtjänar speciell uppmärksamhet - Surah 4:3 och Surah 4:34. Låt mig börja med Surah 4:3 som tar upp månggifte:
Om ni är rädda att inte kunna behandla de faderlösa med rättvisa, tag då andra kvinnor som är tillåtna för er till hustrur - två eller tre eller fyra; men begränsa er till en enda om ni inte tror er om att kunna behandla dem alla lika - eller vänd er till någon av dem som ni rättmätigt besitter. Detta gör det lättare för er att undvika partiskhet (Surah 4:3, Bernström).
Av Surah 4:3 förstår vi att Islam är en polygamisk religion. Detta betyder i praktiken att muslimska män har rätten att ta sig flera hustrur. Antag att hela världen låg under islam med koranen som enda rättesnöre. Med ovanstående vers i åtanke skulle resultatet bli att mellan 50-75% av alla män blev hustrulösa, medan 25-50% fick leva i överflöd med egna harem. Låter det sunt?
Det finns ingenting med gudomlig inspiration i Surah 4:3, utan den egentliga anledningen till att Muhammed och hans anhängare kunde ta sig så många hustrur och älskarinnor var att de attackerade andra stammar, plundrade och tog deras kvinnor som krigsbyte. Muhammed begränsade inte sig själv till fyra hustrur (Se: Bukhari 1:268), utan valde ofta nya sexuella partners bland de kvinnor som tillfångatagits under hans erövringar. Vi kan ta ett exempel ur haditherna:
Nedtecknat av 'Abdul 'Aziz:
Anas sade, 'När Allahs Apostel invaderade Khaibar, erbjöd vi Fajr-bönen årligen varje morgon medan det fortfarande var mörkt. Profeten red och Abu Talha red också och jag red bakom Abu Talha. Profeten passerade snabbt genom Khaibars smala väg och mitt knä rörde vid Profetens lår. Han avtäckte sitt lår och jag såg vitheten av Profetens lår. När han kom in i staden, sade han 'Allahu Akbar! Khaibar är förstört. När vi närmar oss en fientlig nation för att kriga så kommer ondskan i morgonen för dem som varnats.' Han repeterade detta tre gånger. Folket kom ut till sina jobb och några av dem sade, 'Muhammed har kommit.' (Några av våra bundsförvanter lade till, "med hans armé") Vi erövrade Khaibar, tog krigsfångarna och samlade ihop bytet. Dihya kom och sade, 'O Allahs Profet! Ge mig en slavflicka från fångarna.' Profeten sade, 'Gå och välj ut vilken slavflicka som helst.' Han tog Safiya bint Huyai. En man kom till Profeten och sade, 'O Allahs Apostel! Du gav Safiya bint Huyai till Dihya och hon är huvudälskarinnan av stammen Quraiza och An-Nadir och passar ingen utom dig.' Så Profeten sade, 'Ta hit honom med henne.' Så Dihya kom med henne och när Profeten såg henne, sade han till Dihya, 'Ta vilken slavflicka du vill utom henne från fångarna.' Anas lade till: Därefter frigav Profeten henne och gifte sig med henne (Bukhari 1:367).
I modern tid gifter sig oftast inte muslimska kvinnor av kärlek, utan blir vanligtvis bortgifta av sin familj till män som eventuellt slår dem. Dessa kvinnor förnekas inte bara att leva i ett kärleksfullt monogamt förhållande, såsom Gud ursprungligen hade tänkt det:
Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött (1 Mos. 2:24).
De förnekas även den nära och innerliga kärleksrelationen till Gud, Fadern, som vi är skapade att leva i. Den andra versen som jag vill kommentera är Surah 4:34:
Upplever ni uppror från kvinnornas sida, ska ni först tala till dem, sedan får ni använda negativa uppmuntringar som att överge dem i sängen, sedan får ni (som sista alternativ) slå dem (Surah 4:34, Khalifa, Rashad).
Surah 4:34 i koranen ger mannen i ett äktenskap rätten9 att slå sin fru om han upplever henne vara olydig och trotsig. De som översatt denna vers från grundtexten på arabiska till västerländska språk (t.ex. engelska, tyska och svenska) har försökt reducera grundtextens chockeffekt genom att ersätta grundinnebörden med en tolkning som tilltalar den kultur man försöker nå. Först introducerade översättaren konceptet att tillrättavisningen av kvinnan sker gradvis - först, sedan, sist. Denna gradvisa stegring i tillrättavisningen existerar inte i den arabiska grundtexten. Versen i dess ursprungliga form innebär att mannen kan välja en av dessa tre responser till kvinnans olydnad. Den gradvisa stegringen är således en produkt av översättarnas bedrägliga fantasi. Även översättarnas terminologi gällande straffets hårdhet är bedrägligt. I många översättningar, t.ex. Bernströms översättning, använder man orden "tillrättavisa dem handgripligen" istället för "slå dem". I den arabiska koranen står det "slå dem", punkt slut.
Referenser:
1. Bernström, K. Mohammed, "Koranens budskap", Proprius Förlag, 2002
2. Khalifa, Rashad, "Koranen, Det Sista Testamentet", Islamic Prod., 1998
3. Sadiqa, Qanita, "Den Heliga Qur'anen", Islam International Publ. Ltd., 1988
4. Safa, F. Reza, "Inside Islam", s. 41, Charisma House, 1996
5. Källberg, Knut-Göran, "Reportage: Självmordsbombare", Expressen Magasinet, s. 21-22, Söndag-Måndag, 12-13 Dec. 2004
6. Caner, Ergun & Emir, "Unveiling Islam", s. 64, 219, Kregel Publ., 2002
7. Spencer, Robert, "Jihad Watch", 12/3 2005
8. Morey, Robert, "Islams invasion", s. 127-129, Livets Ords förlag, 2003
9. Abdullah Al Araby, "Islam Review", 9/4 2005
|
