Sann kristen tro

I kristendomens hjärta finner vi två bud som överstiger allt annat. Det största och främsta budet är att "du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela ditt förstånd" (Matt. 22:37). Det andra budet liknar det första och lyder: "Du skall älska din nästa som dig själv" (v. 39). För att älska Gud måste man veta vem Han är, och viktigast av allt, man måste lära känna Honom. En människa som inte känner Gud kan inte älska Gud av hela sitt hjärta och hela sitt förstånd.

Sann kristendom kännetecknas av en levande relation med Gud Fadern, genom Jesus Kristus i den helige Ande. Sann kristendom är Guds sanna Ord¹ bekräftat av Guds sanna kraft. Aposteln Paulus sade följande i Första Korintierbrevet 2:4-5: "Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors vishet utan på Guds kraft."

Alla människor är syndare. I Bibeln står skrivet: "Ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar...Alla har syndat och saknar härligheten från Gud" (Rom. 3:20, 23). Synden är en del av den mänskliga² naturen och hänger samman med en nedärvd syndaskuld och syndanatur som går tillbaka ända till Adam, den första människan. På grund av Adams synd (1 Mos. 3:17) står alla människor under Guds dom. Vi har en köttslig och syndig natur som inte lyder Guds lag och inte heller kan göra det, därför att köttets natur står i fiendskap med Gud (Rom. 8:7). Romarbrevet ger oss en bild av denna natur: "Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig. Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag, men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar" (Rom. 7:18-23).

Enbart evangelisk kristendom kan erbjuda människan en väg ut ur detta, och den vägen går genom Jesus Kristus, Guds Son. I Jesus blir vi en ny skapelse (2 Kor. 5:17) där synden inte längre har något grepp om våra liv.

Det som är unikt för kristendomen är nåden³. Ordet "nåd" innebär att få någonting som man inte förtjänar. Föreställningen att Guds kärlek kommer till oss utan att Han begär något i gengäld, verkar gå emot allt mänskligt förnuft. Buddisterna har en åttastegs väg, hinduerna en tro på karma, judarna ett förbund och muslimerna en vågskål av goda och onda gärningar - var och en av dessa religioner erbjuder ett sätt att förtjäna ett godkännande. Enbart kristendomen vågar göra Guds kärlek helt villkorslös. Varför blir vi då inte rättfärdiga inför Gud genom goda gärningar? Därför att frälsningen enbart kommer genom Guds nåd, för att vi inte ska bygga vår försoning med Gud på något annat än den kärlek som Gud har visat oss genom att låta sin enfödde, syndfrie Son, Jesus Kristus, dö för våra synder. Människor utanför Guds nåd "känner inte rättfärdigheten från Gud utan strävar efter att upprätta sin egen rättfärdighet och har inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud" (Rom. 10:3).

Sann kristen tro är en kärleksrelation som inte är byggd på prestationer eller vad människan kan göra för Gud. Denna tro bygger på vad Gud redan har gjort för att upprätta relationen till oss. Gud Fadern sände sin enfödde Son Jesus Kristus för att ikläda sig en tjänares gestalt och sedan dö på korset för våra synders skull. Därefter återuppstod Jesus och nu sitter Han på Faderns högra sida tills dess Han kommer tillbaka för att döma levande och döda. Enbart genom den rättfärdighet som Gud tillräknar oss genom vår tro på Jesu försonande blod kan vi stå inför den helige Guden. I Efesierbrevet 2:8 läser vi: "Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig."

Till skillnad från död religiös tro är sann kristen tro full av glädje, kärlek och gudsfruktan. Denna tro innebär inte en abstrakt (allmän) tro på Gud, utan en rättfärdiggörande tro där relationen med Gud är fullständigt upprättad. Att ha en generell tro på Gud ger inte evigt liv och förlåtelse med Gud. T.ex. ser vi i Jakobs brev 2:19 att även onda andar (demoner) har en tro på Gud: "Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar."

Gud är vår Fader, vår Pappa!

Gud är vår himmelske Fader som älskar alla människor mer än vad vi någonsin kan ana. När vi tagit emot Jesus Kristus som vår Herre och frälsare så öppnas vägen till den levande och kärleksfulle Guden, som offrat sin enfödde Son för att upprätta den förlorade relationen till oss. I Hans Ord läser vi: "Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: 'Abba! Fader!'" (Rom. 8:15) Gud är inte en avlägsen domare, eller en opersonlig kraft som inte går att lära känna. Nej, Han har kallat oss vid namn (Jesaja 43:1), och Han vill ha en personlig relation med var och en av oss.

Reza Safa⁴, en man som föddes in i islam, sökte Gud med hela sitt hjärta under sin uppväxttid som muslim. Hur mycket han än försökte närma sig sin skapare, så förblev Gud ett mysterium. Det var först när Han på ett övernaturligt sätt fick möta Jesus Kristus, som Reza fick den relation till sin skapare som han så desperat sökte. Ur Rezas bok "Inside islam":

"I kept the laws and traditions of islam so that I would be accepted by God - not loved by God, because in islam that concept is unknown - just to be accepted by Him. I longed to please God, but with all my effort I did not experience the presence of God in my life one single time! Not even once!
     It was only when I called upon Jesus that I could feel Him and the warmth of God's love, that I could know Him as my Father."

Redan i syndafallet ifrågasätter och förvanskar satan (ormen i lustgården) Guds karaktär. "Han (ormen, satan) sade till kvinnan: 'Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av alla träd i lustgården?' Kvinnan svarade ormen: 'Vi får äta av frukten från träden i lustgården, men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö.' Då sade ormen till kvinnan: 'Ni skall visst inte dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont'" (Första Mosebok 3:1-5). Satan har samma strategi idag. Han ifrågasätter Guds Ord, och försöker aktivt att leda människor ifrån Gud genom att förvrida Guds karaktär. Islam (och andra falska religioner) är ett av hans mäktigaste verktyg för att lyckas med detta. Muslimer har nämligen uppfattningen att Gud (Allah) är opersonlig och okännbar. De ser Gud som en avlägsen och hård domare istället för den Han egentligen är - vår Fader.

I liknelsen om den återfunne sonen kan vi tydligt se Guds fadersgestalt: "En man hade två söner. Den yngre sade till sin far: Far, ge mig min del av egendomen. Då delade han sin egendom mellan dem. Kort därefter packade den yngre sonen ihop allt sitt och for långt bort till ett främmande land. Där förde han ett utsvävande liv och slösade bort det han ägde. Men när han hade gjort slut på allt, kom en svår hungersnöd över det landet, och han började lida nöd. Då gick han han bort och slöt sig till en av inbyggarna där, som skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. Han skulle gärna ha velat äta sig mätt på de fröskidor som svinen åt, men ingen gav honom något. Då kom han till sin besinning och sade: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här håller jag på att dö av svält. Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina daglönare. Och han stod upp och gick till sin far. Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom. Sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er att ta fram den bästa dräkten och klä honom i den och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter! Och hämta den gödda kalven och slakta den, och låt oss äta och vara glada. Ty min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började" (Luk. 15:11-24).

Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Jesus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare (Romarbrevet 5:8). Han älskar oss på grund av vem Han är, inte på grund av vilka vi är. Johannes skriver: "Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder." (1 Joh. 4:10) Kärleken har sitt ursprung i Gud⁵ - det är Han som tar initiativet - och vår kärlek till Honom är ett direkt gensvar på att Han älskade oss först.

Det är enormt viktigt att vi har rätt Gudsbild. Ofta brukar man beskriva Gud utifrån tre egenskaper - Han är kärlek, Han är rättfärdig och Han är helig. Det är dock farligt att bara fokusera på en av dessa egenskaper. Om man bara ser på Gud ur ett kärleksperspektiv kanske man får bilden av Gud som en jultomte, okapablel till att tillrättavisa. Om man bara fokuserar på Guds rättfärdighet är det lätt att uppfatta Honom som en "domare", oförmögen till kärlek, och ser man Gud enbart ur ett helighetsperspektiv kan man uppfatta Honom som tyst och otillgänglig, vilket Han inte är.

Treenigheten

För att förstå Gud bättre måste vi gå in på begreppet treenighet. Den heliga treenigheten är inte alltid så lätt att förstå med vårt begränsade intellekt, men det är en verklighet och grundläggande inom den kristna tron. Inom islam är Gud en, så även inom kristendomen, men dock ur ett relationsperspektiv och inte ur ett matematiskt synsätt.

När man gifter sig blir mannen och kvinnan ett inför Gud, trots att de är två olika personer. Ordet för ental⁶ i ovan nämnda exempel svarar i den hebreiska grundtexten för 'echad' vilket betyder sammansmältning. Ordet 'Echad' är dessutom det ord för ental som används i Moseböckerna (Toran) för Gud när man säger att Han är en. Gud är alltså en ('echad'), representerad i tre distinkt olika personer, dock i samma gudaform och Ande. Fadern är Gud, Sonen är Gud och den helige Ande är Gud. De är ett, men ändå tre. Även i naturen finns Guds karaktär avspeglad. Ta vatten till exempel - det finns i tre olika former, vatten, is och ånga, men ändå har de alla samma substans och molekylära struktur. Det är heller ingen slump att vår planet är den tredje från solen.

Vad skiljer då den kristna gudsbilden från polyteism, dvs tron på flera gudar? Skillnaden ligger i revirtänkandet. Inom polyteism har de olika gudarna var sitt revir och kan därför hamna i konflikt med varandra. Så är inte fallet med kristendomens Gud. Även om Gud är Fader, Son och helig Ande, så finns bara ett revir - som omfattar allt skapat. Låt mig ge ett exempel från Moseböckerna (Toran) som stödjer den kristna synen på Guds karaktär. I Första Mosebok 1:26 sade Gud "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss." Här ser vi hur Guds heliga karaktär kommer till uttryck i själva skapelseberättelsen.

Falsk kristendom och falska profeter

I Matteusevangeliet 25 talas det om 10 jungfrur, varav fem förståndiga och fem oförståndiga. De fem oförståndiga jungfrurna har en falsk kristen tro. Dessa människor står med ena foten i världen, och den andra foten i kyrkan. De har inte med andedopets hjälp lärt känna Herren i en intim kärleksrelation på grund av att de har satt sig själva och sina egna intressen på tronen istället för Jesus. De har en religiös ande och vrider Guds Ord så att det ska passa deras egen agenda. Inom svensk kristenhet har frågan om homosexualitet varit en riktig vattendelare. De oförståndiga jungfrurna förfaller med världen och vågar inte stå för Guds Ord, medan de förståndiga jungfrurna proklamerar Guds Ord oavsett vilka följder det har. Olof Amkoff, pastor i Internetförsamlingen World Wide Word of God, skriver så här om de oförståndiga jungfrurna:

Människans natur är den samma i dag som på fariséernas tid. Därför finns det kristna i dag som är lika långt från Herren som dåtidens fariséer och sadducéer var. De fem oförståndiga jungfrurna är faktiskt halva kristna kyrkan! Har du tänkt på det? Alltså finns det massor med troende i dag som behöver få höra exakt samma sak som dåtidens religiösa proffs fick höra av Johannes döparen. "Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen? Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tänk inte: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar. Redan är yxan satt till roten på träden. Så blir varje träd som inte bär god frukt nerhugget och kastat i elden." Luk. 3:7-9.

En annan kristen profil, Rick Joyner, skriver följande om dessa oförståndiga jungfrur: "De som säger¹ sig vara kristna men som inte har Guds Ande, kan vara de mest sårbara för starka attacker från mörkrets rike. Namnkristna har visat sig vara de farligaste människorna på jorden; de befinner sig fortfarande under Satans herravälde, och Satan ser i dem en unik möjlighet att svärta ner namnet Jesus Kristus."

Bibeln talar även ofta om att det ska uppträda många falska profeter under den sista tiden. Bara här i Sverige har vi med häpnad sett hur en pingstförsamling i Knutby utanför Uppsala tillintetgjordes då en falsk profet, en varg i fårakläder, gick in och predikade dårskap. Med det i åtanke kan vi i Petrus andra brev läsa:

"Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas. I sin girighet kommer de att med falska argument sko sig på er. Men domen över dem är sedan länge verksam, och deras undergång sover inte."

Ett varningens ord är på plats för alla kristna som läser detta. Acceptera aldrig en lära som strider mot det skrivna Gudsordet.

Referenser:
1. Joyner, Rick, "En profetisk vision av det 21 seklet", Livets Ords Förl., 2000
2. Svensk Studiebibel, "Bibellexikon", s. 1645, Livets Ords Förl., 1998
3. Yancey, Philip, "What's so amazing about grace?", s. 45, Zondervan Publ., 1997
4. Safa F. Reza, "Inside Islam", s. 135, Charisma House, 1996
5. Ekman, Ulf, "Hur står det till i Sverige?", s. 6, Missionsmagazinet, nr. 6 -04
6. Reichmann, Sven, "Judarna", s. 155, 162, Sven Reichmann och Uttrycket, 1995