Sydkungens roll i ändens tid

Författare: Broder Peter

Låt mig börja artikeln med att ge lite bakgrundsinformation till Daniels 11:e kapitel (Klicka här för att läsa kapitlet i sin helhet). I detta kapitel ger Gud oss insikt i framtiden genom symboler som representerar olika tidsepoker vad gäller imperier och ledare. Historien upprepar sig i olika skepnader, skulle man kunna säga. Det finns fyra huvudsymboler i detta kapitel: nord- och sydlandet, nordkungen och sydkungen. Nord- och sydlandet representerar landområden, imperier under sin tidsepok, och nord- respektive sydkungen representerar ledarna för dessa imperier. Stundtals är dessa ledare även synonyma med det landområde/folk som de representerar.

Den ursprungliga betydelsen för alla dessa symboler var konflikten som kom att ske mellan det syriska imperiet (norr om Jerusalem) och det egyptiska imperiet (söder om Jerusalem) under 200-talet f.Kr. I det 11:e kapitlets mitt beskrivs sedan hur Israel fick lida under den syriske kungen Antiochos IV Epifanes, som är en skuggbild av den kommande Antikrist. Både det syriska riket och det egyptiska riket blev så småningom uppslukade av det romerska imperiet, vilket i sin tur uppdelades i ett väst- och ett östromerskt rike år 284 e.Kr.

När det västromerska riket gick under 476 e.Kr. decentraliserades Europa (dagens EU). Olika stamfolk styrde över respektive landområde, vilket gjorde Europa sårbart för islamvärlden som genom militära framgångar skövlade nya områden i snabb takt. Emiren Abd el-Rahman ledde sina muslimska soldater i ett segertåg som inte tycktes ha några gränser. Spanien erövrades, kyrkor brändes och städer plundrades. Emir Abd el-Rahman marscherade vidare in i frankernas landområde (dagens Frankrike) mot Tour med visionen att förstöra och plundra rikedomarna i St. Martin, en av Kristendomens då heligaste platser i världen.

I en ande av högmod trodde man sig kunna erövra ett svagt Europa, men år 732 e.Kr., den 10:e oktober, stoppades den muslimska invasionen av frankerna. Kungen av frankerna, Charles Martel, även kallad "Hammaren", besegrade den arabiska armén och Abd el-Rahman dödades. Denna militära seger är av historiker sedd som den viktigaste segern någonsin för Europa. Om frankerna hade förlorat, skulle världen ha sett radikalt annorlunda ut idag. Det fanns nämligen ingen annan militär styrka stark nog att stoppa de muslimska framryckningarna. Istället för Evangeliet och den kristna tron, skulle de europeiska kolonisatörerna ha lagt folken i Amerika, Asien och Afrika under islams skugga. Sett ur det perspektivet kunde islam mycket väl ha dominerat världen, men Gud ville annorlunda.

Sydkungens roll idag

Men vid ändens tid skall kungen i Söderlandet drabba samman med honom. Kungen i Nordlandet skall då storma fram mot denne med vagnar och ryttare och en stor flotta. Han skall rycka in i länderna och svämma över och dra igenom dem. Han skall också dra in i 'det härliga landet', och många länder skall falla, men dessa skall undkomma hans hand: Edom och Moab och huvuddelen av Ammons avkomlingar. Ja, han skall sträcka ut sin hand mot länderna. Egypten skall inte slippa undan. Han skall erövra skatter av guld och silver och alla slags dyrbara ting i Egypten. Libyer och etiopier skall följa honom. Då skall han få höra rykten från öster och norr som förskräcker honom och han skall dra ut i stort raseri för att förstöra och förgöra många. Sina palatstält skall han slå upp mellan havet och helgedomens härliga berg. Men han går mot sin undergång och ingen hjälper honom" (Dan. 11:40-45, Folkbibeln).

Vid djupare studier av verserna 40-45 i kapitel 11 (se ovan) får vi en biblisk förståelse för dagens skeende och även för vad som kommer att hända framöver. Låt oss börja med att definiera nord- respektive sydkungen eftersom Bibeln säger att de är skuggbilder för ytterligare imperier och ledare i ändens tid. Jag vill påstå att dagens nordkung representeras av Europa och dagens sydkung av Mellanöstern. Mer specifikt vill jag påstå att nordkungen är en symbol för EU och Sydkungen en symbol för de 22 arabstaterna, Iran och Turkiet. Se karta:

Skriften säger att det är sydkungen, som genom aggressionshandlingar initierar konflikten. Idag ser vi hur detta profetiska ord går i uppfyllelse. Om vi fördjupar oss i vers 11:40 och studerar den hebreiska texten finner vi grundordet nagach, vilket är ett nyckelord för vår tid. Ordet nagach översätts i Folkbibeln till "drabba samman", men en mer grundtextlojal översättning vore "stöta mot" med kontexten provocera. Åkesons översättning framhäver den hebreiska grundtextens betydelse något tydligare:

Men vid ändens tid skall söderns konung stångas med honom [...] (Dan.11:40, Åkeson).

Ordets och sammanhangets betydelse vad gäller angreppens karaktär, kommer att visa sig vara terrorism, även om angreppen har en vidare betydelse, av befolkningsmässig och religiös (islam) karaktär. Vi ser idag en massiv folkförflyttning från Mellanöstern till Europa, en mycket hög födslofrekvens bland muslimska familjer och muslimska män som tar sig europeiska hustrur (barnen blir automatiskt muslimer om fadern i en familj är muslim). Detta i samband med den europeiska kärnfamiljens upplösning, aborter och uppluckringen av det kristna arvet kommer snabbt att leda kontinenten in i krig, mot sin vilja.

Ingen ledare kommer att träda fram, varken för eller emot islam, varpå ett vacuum kommer att uppstå. I detta vacuum kommer Antikrist att träda fram. Han kommer att ta ställning mot islam och kommer för Europa att framstå som deras ledare. Många kommer att dö i detta krig, ett krig vars huvudmål syftar till etnisk rensning. Jag profeterar även att slutet kommer att komma abrupt. Européerna kommer att vinna kriget, ett krig som egentligen bara har förlorare. Det är med sorg i rösten som jag säger detta, då både nordkungen och sydkungen representerar två onda, gudsfientliga och besinningslösa imperier (Dan. 11:27).

"Plåstereffekten"

Hur kommer det då att gå för Sverige? Vissa säger att islam är här för att stanna, åsikter som speglar likgiltighet, apati och kompromiss med antikrists ande, men jag vill påstå att islams ande till stor del kommer att lämna Sverige. Vad vi kommer att se under kommande år i Sverige, vad gäller islam, är något jag kallar "plåstereffekten". En nation som övergivit Gud blir som ett gapande sår med stora andliga behov. Dessa behov hos folket är mycket starka eftersom Gud lagt evigheten i människornas hjärtan (Pred. 3:11). När islam väller in över en sådan nation sker det ljudlöst, kompromisslöst och snabbt, likt ett plåster som sätts över ett sår. De enda som kan göra motstånd mot en sådan andlig invasion är de heliga, de som utvalts och kallats av Gud.

Problemet idag är just den likgiltighet och apati som råder hos de heliga i större delen av den evangelikala församlingen. Majoriteten av de heliga saknar andlig insikt och förstår inte att den nuvarande massinvandringen till Europa är en antikristlig komplott av bibliska dimensioner, beskrivet i Bibeln som sydkungens (Mellanösterns) framryckande mot nordkungen (Europa).

Sanningen är att islam och muslimska invandrare inte kommer att kunna integreras i Västvärlden. Islam är starkt separationistiskt till sin natur, delar inte auktoritet med andra värdesystem utan växer i skymundan, främst genom hög födslofrekvens för att sedan med våld ta över och underkuva resten av befolkningen. Detta fenomen har observerats upprepade gånger i Afrika. Det enda sätt icke-muslimer sedan kan samleva med muslimer i en islamsk stat är om de underordnar sig muslimerna, betalar särskild skatt till dem (Jizyah, Se surah: 9:29) och följer deras lagar.

Skeendet i Europa (sydkungens framryckande) är dock inte initierat av människor av kött och blod utan pådrivs strategiskt av furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, ja alla ondskans andemakter i himlarna (Ef. 6:12). Från Satans tron utgår specifika order för vad och hur saker ska göras. För att lyckas är han beroende av de heligas okunnighet (2 Kor. 2:11).

Nu bryter dock en ny generation av kristna fram. De har utvalts av Herren, de har fastat och bett och de kommer i kraft av Anden att återta den mark som fienden intagit. Islams nät är redan utlagt över Europa, men Herren kommer att utrusta de sina med verktyg att söndra detta nät, speciellt över Skandinavien. Låt oss i ödmjukhet be och fasta för de hjältar som Herren förberett till folkets befrielse och muslimernas frälsning.

"Plåstereffekten" är en liknelse vars innebörd man förstår när plåstret slits bort. Det resulterar då i smärta. Islams ande har kommit till Sverige under fredligt banér (enligt islamsk erövringsstrategi), men kommer inte frivilligt att lämna under ett sådant. När Sveriges heliga ber, fastar och lovsjunger inför Herren, kommer vi i den fysiska verkligheten se hur islams ande, motvilligt tvingas från nationen. Islams ande, fylld av vrede, hat, lögn och blodspillan, kommer då att visa sitt fula ansikte öppet. Det kommer bl.a. att ta sig uttryck i terrordåd mot svenska intressen och grova lögner i media.

Ju längre Kristi församling väntar med att ta auktoritet och driva ut islams ande, desto större och starkare kommer "plåstereffekten" att bli. De länder i Europa, vars församlingar kompromissar istället för att konfrontera islams ande, kommer i förlängningen att hamna i inbördeskrig.

Malmö är en nyckelstad vad gäller islams utbredning i Sverige. Herren söker ett folk som vågar ställa sig i fronten för denna stad. Tiden har kommit att söka Herrens ansikte, för nu kommer en tid som blir mycket svår. Islam har fått ett fäste i Malmö, inte bara ett ytligt fäste, utan ett andligt fäste. Jag kallar er, säger Herren, till att be och fasta. Det ska utfärdas en stridsorder från den Högste att inta staden, förvandla staden och välsigna staden. Gud kallar er att mönstra in till en strid som inte är eran, utan Herrens. Han ska strida för er.

Plåstereffektens konsekvenser

Om vi kompromissar med islams ande och låter islam växa ohämmat kommer både ursprungsbefolkningen och invandrade muslimer att få lida fruktansvärt. Vi konfronterar islam därför att vi vill undvika inbördeskrig, därför att vi vill se Sverige som ett enat kristet land i ändens tid och därför att Gud älskar muslimer och inte vill att en enda av dem ska gå förlorad. Skandinaviens länder är korsmärkta för Herren. De har en speciell uppgift för Europa - att föra ut det goda budskapet till en kontinent i spillror. Se på färgerna på våra flaggor. Färgerna har handplockats av Gud för den specifika roll som nationen kommer att ha i ändens tid. Även muslimerna i Sverige har en hög kallelse. Många av dem kommer att omvända sig, många kommer att få förlåtelse, även för blodröda synder. Gud vill upprätta dem och leda dem ut i frihet, in i Hans kärlek.

Just nu är stormen på väg mot Sverige och svallvågorna slår redan in mot landet. Jesus sade:

Den som därför hör dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en förståndig man som byggde sitt hus på klippan. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och kastade sig mot det huset. Men det föll inte, eftersom det var grundat på klippan. Men den som hör dessa mina ord och inte handlar efter dem, han liknar en dåre som byggde sitt hus på sanden. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och slog mot det huset, och det föll samman, och dess fall var stort (Matt. 7:24-27).

Konsekvensen av "plåstereffekten" blir ett vacuum som kommer att leda Sverige till ett vägskäl - omvändelse eller ett gudlöst samhälle. Stormen är på väg och alla människor i Sverige kommer att känna av den. Jesus är klippan i liknelsen ovan och enbart om du omvänt dig till Honom och överlåtit ditt liv till Honom kommer du att kunna stå på fast mark när stormen kommer. I egen kraft kommer du att falla.

När jag började skriva denna artikel fanns det själviskhet och nationalism i mitt hjärta vad gäller mitt land och mitt folk. Trots detta, fick jag nåden att bli använd av Gud för att framföra artikelns budskap. Under skrivandets gång fick jag uppleva den sorg som finns i Faderns hjärta för det allvar som följer artikelns budskap, de svårigheter som väntar och den väg av destruktion som Sverige slagit in på. Vi har valt dessa svårigheter själva. Vi är en nation som säger till trästycket: "Du är min fader", och till stenen: "Du har fött mig". Vi har blivit religiösa, men i olyckans tid kommer vi att ropa: "Stå upp och rädda oss!" (Jer. 2:27)