Startsida
Artikelsektion
En andlig resa genom islam
Utdrag ur koranen
Karaktären Muhammed
Kvinnans roll i islam
Islam i profetiskt sken
Sann och falsk Kristendom
Vem är Jesus?
Så säger HERREN
Vinn muslimen för Jesus
Film: Khalils historia
Frälsningens väg
Efter pånyttfödelsen
Länkar
Kontakt


En taxi som tar största möjliga antalet judar till Helvetet

Skrivet av: Memri Europe

MEMRI Middle East Media Research Institute MEMRI Special Dispatch No. 2729

- Jihadforum publicerar postum artikel skriven av Abu Dajana al - Khorasani

Abu Dajana al – Khorasani sprängde sig själv i luften den 30 december 2009 på en amerikansk militärbas i provinsen Khost som gränsar till Pakistan och där talibanerna har ett mycket starkt fotfäste. Strax innan Khorasani genomförde sin självmordsattack skrev han en artikel som publicerades på ett jihadforum online den sjunde januari i år. al – Khorasani var känd för sina välskrivna texter om Jihad. I den här artikeln avslöjar han sina allra innersta känslor såsom de är beskaffade hos en som predikar Jihad, men inte lever som han lär. al – Khorasani skrev:

"Åsynen av blodet i Gaza...fick mig att ändra inställning"

"Jag försökte undvika att publicera den här artikeln av försiktighetskäl...såsom hadithen säger; Sök ett gömställe i prövningens tid . Men åsynen av blodet i Gaza, de små barnen och alla kvinnor, alla maktlösa människor som miste livet i apornas och svinens krig, fick mig att ändra inställning och vilja publicera min text. Kanske kan den ge en muslim den styrka som behövs vid fronten och kanske förtjänar jag då Allahs belöning.

"Jag kan inte längre skriva. Jag önskar dra mig tillbaka i förtid. Jag är bankrupt. Jag är trött och jag har fått nog. Jag tynar bort! Jag försöker att skriva en artikel men då jag skrivit endast en rad eller två finner jag mig i ett tillstånd av förvirring och blindhet ; det jag skriver är en tung börda på mina axlar och då jag sluter mina ögon jagas jag av mina egna ord. Dessa känslor – denna börda – kan jag inte längre bära. Jag har en känsla av att de ord jag skriver är tomma och kraftlösa, att de vissnar och dör framför mig. Jag känner mig som den föråldrade man om vilken man viskar; det här är en man vars samtid redan har gått i graven. För varje dag som går utan att jag ger mig hän åt Jihad är en dag av ett ovärdigt leverne. Det stjäl från mig min hälsa, min övertygelse och mitt liv. Klyftan mellan den jag drömmer om att vara och den jag faktiskt är bara fortsätter att växa...

"Min största skräck är att när jag dör kommer jag att möta en man som efter att ha läst mina ord drog ut i det heliga kriget och dog som en martyr, medan jag själv dog hemma i sängen"

"Min kärlek för Jihad sliter mitt hjärta i stycken. Du som skriver om Jihad och uppmuntrar dina bröder och systrar till det, akta dig för att gå i samma fälla som mig. Min största skräck är att när jag dör kommer jag att möta en man som efter att ha läst mina ord drog ut i det heliga kriget och dog som en martyr, medan jag själv dog hemma i sängen.

"Det här är en mardröm som gör mig nervklen... När räkenskapens dag kommer, kommer jag att finna mig själv framför ett berg av alla de synder jag har begått och jag kommer att krävas på en redogörelse för varenda en av dem, en lång redogörelse! Och medan jag står där och dryper av kallsvett, kommer alla martyrer att fröjads i paradisets salar.. Martyrerna kommer att säga till varandra; "Vad säger du om den där Abu Dajana al – Khorasani som brukade hetsa folk till Jihad?" Och man kommer att svara: "Men han dog ju hemma i sängen... en föraktlig död efter att ha levt sitt liv utan att någonsin ge sig hän åt Jihad. Jag önskar att han hade följt sina egna ord, men han var som ett nervvrak som brände ut sig själv för att lysa upp vägen för andra..."

"Mina ord kommer att dö med mig om jag inte skriver dem med mitt eget blod"

"Om fiendens vapen inte dödar mig räds jag den skam jag måste utsättas för då jag ställs inför rätta på Uppståndelsens dag. Jag är så rädd för att bli kallad lögnare. Varje gång jag hör att någon har avlidit så dör också jag. Varje gång jag hör om en sjukdom så blir också jag sjuk. För varje år som går blir jag tio år äldre. Det är så Allah dömer dem som flyr från Jihad... Mina ord kommer att dö med mig om jag inte skriver dem med mitt eget blod. De känslor jag sprider kommer att svalna och försvinna om jag inte sätter fyr på dem med min egen död. Mina texter kommer att vittna mot mig om jag inte bevisar att jag inte är en hycklare.

"Det är antingen mig eller mina texter. Den här världen har inte plats för oss båda. En av oss måste dö så att den andra kan fortsätta att leva. Jag önskar att det är jag som får dö.

"Allah, jag ber dig att inte få dö annat än som martyr i Ditt namn"

"Om Allahs belöning för martyrskapet bara hade varit att jag skulle bli förlåten för mina synder och slippa redogöra för dem, då skulle jag offra mina egendomar och mitt liv för det. Särskilt med tanke på att Allahs belöning innebär att man slipper oroa sig för Domedagen, och särskilt med tanke på att belöningen innebär att martyren får ta med sig sjuttio av sina släktingar till paradiset. Jag såg över min familj och insåg att vi är över hundra personer, både levande och döda. Men jag fann inte bland dem en endaste martyr. Jag känner inte till någon martyr bland vilkens sjuttio släktingar jag kan räknas in. Så hur kan jag inte oroa mig? Hur kan jag inte vara skräckslagen?

"Allah, jag ber dig att inte få dö annat än som martyr i Ditt namn. Allah, jag ber dig att ge mig chansen att slakta dina fiender och sedan få dö under ruinerna av en byggnad som förstörts av judarna och korsfararna, och att räddningsarbetarna inte ska ta ut min kropp därifrån så att min lekamen kan förvandlas till mänsklig näring som ska föda ett fruktträd från vilket ett muslimskt barn ska äta för att sedan dra ut i Jihad då han är vuxen.

"Martyrskap, det är vad verkligt fria män hänförs av. Det upptar all deras tid, det fyller hela deras liv. När de somnar tänker de på martyrskapet, när de vaknar och till och med i sina drömmar...

"Jag vill vara ammunitionen i den granatkastare som de troende avfyrar mot fienden och säger "Allahu Akbar"

"Förr i tiden brukade jag inte önska att jag vore i Gaza. Men nu, idag, önskar jag att jag vore där. Jag vill vara ammunitionen i den granatkastare som de troende avfyrar mot fienden och säger "Allahu Akbar". Eller så vill jag vara en bilbomb likt en taxi som tar det största möjliga antalet judar direkt till helvetet... Det känns som om att doften av Paradiset kommer från Gaza. Som om himmelens portar står vidöppna för att välkomna Allahs folk och de utvalda på frontlinjen!

Visit the MEMRI site: http://memri.org/
If you wish to reply, please send your email to memri@memrieurope.org.
MEMRI WASHINGTON, 1819 L St., NW, 5th floor
WashingtonDC, 20036
Tel: 1-202-955-9070